Tågresan med Agda och Siv (som de tydligen kallar sig)
Efter en idé från Åhman, och lite pepptalk från Jessica så får jag forsätta skriva lite. Jag snor helt enkelt Sandras (eller Sivs?!) idé och skriver om tågresan med tanterna Agda och Siv, även kända som Sandra och AG.
Prolog:
Gick upp 06:51 och tänkte "Woho! Jag vaknade i tid". Gick upp och åt, drack och klädde på mig. Borstade tänderna, lekte parfymfabrik och satte sedan på mig en skjorta, och en blå tröja över, så att det såg sådär extra gay ut. Det gör inte det på alla, men på mig ^^ Anyway, gick till bussen och såg att den precis hade gått. Fuckfuckfuck, tänker jag, men då ser jag nästan buss komma. 610 <3 Tar den ner till centrum och det är här allt börjar.
Tågresan med Siv och Agda:
Kommer ner till centrum, glad och nöjd. Smsar Sam för att se vad han är, och går sedan mot perrongen. Då ser jag, till min stora förskräckelse två tanter som står och vinkar. Jag går mot monstrerna och tänker "nejnejnej, inte dem igen". Hejkram hit och dit, och sedan får jag höra hur coolt det är att de hann. Synd att de hann, tänker jag. Sam kommer, äntligen lite normalt folk! Jag går mot min vilja på samma vagn som tanterna, och får sitta bredvid dem, för det var upptaget överallt. De börjar prata, med varandra och med mig. De kör gammalt tantsnack som: Det var bättre förr och Mobiltelefoner är djävulens påfund. Jag och Sam sitter och skäms över att dem, och så fort vi försöker prata med varandra kommer de med invädningar. Vi kommer fram till Roslags Näsby, och äntligen är det bara två stationer kvar, varav en som den stannar på. Dock blir de två stationerna de två längsta stationerna i mitt liv. Ännu mer tantsnack, gnäll på konduktören, gnäll på dagens skola, gnäll på dagens språk. Plötsligt är det Mörby och vi går av. Det var min värsta tågresa någonsin.
Tågresan med Sandra och Angelika:
Går av bussen i centrum, skickar ett sms till Sam och blickar sedan ut över stationen för att se om min buddies Sandra och Angelika möjligtvis har hunnit med tåget. Och javisst, där står de i sin fulla prakt och vinkar. Jag går fram, säger ett trevligt God Morgon och sedan.... kommer jag inte ihåg. Sam ringer och kommer till stationen. Vi går på tåget och jag sätter mig självklart bredvid Sandra och Angelika, cause I like those girls. Vi pratar om allt möjligt, och även Sam säger några ord. Självklart vet han vem Angelika är, efter allt skit.....bra jag sagt om henne. Vi pratar om allt möjligt, från skolval till skolor. Höhö. Sandra och Angelika märker ut platser där de brukar somna, och sedan pratar vi om att annat. Tågresan går snabbare än väntat, och snart är vi i Roslags Näsby. Därefter var det ganska långt, men inte för att det var tråkigt, utan för att Djursholm är jobbigt, haha. Tåget stannar i Mörby, vi farvälar kärt och sedan går vi av tåget och forsätter vår resa mot Kista... Ohyeah, tack för sällskapet!
Epilog:
Vi kommer fram till Kista, hittar inte skolan, men efter en tids förvirring kommer vi fram och det är bara tre andra från vår skola där. Allt skjuts upp jättelänge, och skolan var tråkig. Vi åkte hem, snackade om sprit på bussen inför lärarna, och sedan slutade vi.
Fotnot:
Jag träffade även Åhman på bussen efter skolan. Najs ju, på 610an finns det alltid schyst folk.
Gimmefive!
Prolog:
Gick upp 06:51 och tänkte "Woho! Jag vaknade i tid". Gick upp och åt, drack och klädde på mig. Borstade tänderna, lekte parfymfabrik och satte sedan på mig en skjorta, och en blå tröja över, så att det såg sådär extra gay ut. Det gör inte det på alla, men på mig ^^ Anyway, gick till bussen och såg att den precis hade gått. Fuckfuckfuck, tänker jag, men då ser jag nästan buss komma. 610 <3 Tar den ner till centrum och det är här allt börjar.
Tågresan med Siv och Agda:
Kommer ner till centrum, glad och nöjd. Smsar Sam för att se vad han är, och går sedan mot perrongen. Då ser jag, till min stora förskräckelse två tanter som står och vinkar. Jag går mot monstrerna och tänker "nejnejnej, inte dem igen". Hejkram hit och dit, och sedan får jag höra hur coolt det är att de hann. Synd att de hann, tänker jag. Sam kommer, äntligen lite normalt folk! Jag går mot min vilja på samma vagn som tanterna, och får sitta bredvid dem, för det var upptaget överallt. De börjar prata, med varandra och med mig. De kör gammalt tantsnack som: Det var bättre förr och Mobiltelefoner är djävulens påfund. Jag och Sam sitter och skäms över att dem, och så fort vi försöker prata med varandra kommer de med invädningar. Vi kommer fram till Roslags Näsby, och äntligen är det bara två stationer kvar, varav en som den stannar på. Dock blir de två stationerna de två längsta stationerna i mitt liv. Ännu mer tantsnack, gnäll på konduktören, gnäll på dagens skola, gnäll på dagens språk. Plötsligt är det Mörby och vi går av. Det var min värsta tågresa någonsin.
Tågresan med Sandra och Angelika:
Går av bussen i centrum, skickar ett sms till Sam och blickar sedan ut över stationen för att se om min buddies Sandra och Angelika möjligtvis har hunnit med tåget. Och javisst, där står de i sin fulla prakt och vinkar. Jag går fram, säger ett trevligt God Morgon och sedan.... kommer jag inte ihåg. Sam ringer och kommer till stationen. Vi går på tåget och jag sätter mig självklart bredvid Sandra och Angelika, cause I like those girls. Vi pratar om allt möjligt, och även Sam säger några ord. Självklart vet han vem Angelika är, efter allt skit.....bra jag sagt om henne. Vi pratar om allt möjligt, från skolval till skolor. Höhö. Sandra och Angelika märker ut platser där de brukar somna, och sedan pratar vi om att annat. Tågresan går snabbare än väntat, och snart är vi i Roslags Näsby. Därefter var det ganska långt, men inte för att det var tråkigt, utan för att Djursholm är jobbigt, haha. Tåget stannar i Mörby, vi farvälar kärt och sedan går vi av tåget och forsätter vår resa mot Kista... Ohyeah, tack för sällskapet!
Epilog:
Vi kommer fram till Kista, hittar inte skolan, men efter en tids förvirring kommer vi fram och det är bara tre andra från vår skola där. Allt skjuts upp jättelänge, och skolan var tråkig. Vi åkte hem, snackade om sprit på bussen inför lärarna, och sedan slutade vi.
Fotnot:
Jag träffade även Åhman på bussen efter skolan. Najs ju, på 610an finns det alltid schyst folk.
Gimmefive!
Kommentarer
Postat av: AG
Stört Mattias. Stört. (;
Postat av: Mattias
Oh yes :)
Postat av: BUSSÅHMAN
hahahahahhahahahah, very nice very nice. dem där tanterna låter som rena tokarna. och dom ska liksom till hultan, oj oj oj.. tur att åhman och agne finns.
Trackback
